Innan du vet mer om DDL (DataDefinition Language) och DML (Data Manipulation Language), det är något du behöver veta i förväg, att denna diskussion ingår i databasteknologi, där det är ett sätt eller teknik för att hantera data både bildtextdata och andra data.

Databashantering görs genom att skriva en kommandokod i form av en SQL-fråga som du måste ange vid behov. Följande nedan är fullständig förståelse av DDL och DML.

Definition av DDL och DML

Definition av DDL och DML

För att förstå DDL och DML själv, det vill säga ifDDL (Data Defition Language) är en samling av SQL-kommandon som du kan använda för att hantera, ändra datatypstrukturen för objekt i databasen som index, tabeller, triggers, vyer och så vidare.

Medan DML (Data Manipulation Language) själv är en samling av kommandon som fungerar för databashantering, t.ex. att skapa tabeller, skapa nya databaser.

Exempel på DDL- och DML-kommandon

Som nämnts tidigare, detDDL (Data Definition Language) och DML (Data Manipulation Language) är en uppsättning kommandon som används för att utföra funktioner för att skapa, ändra eller ta bort befintliga databasenheter. Följande nedan är därför en samling kommandon som du kan försöka hantera databasen:

Definition av DDL och DML

Databasrelationer

1. DDL (Data Definition Language)

DDL kan användas för att använda aschematstruktur i en databas, huvudkommandona som kan användas på DDL (Data Definition Language) är som CREATE, RENAME, ALTER, DROP. Skapa är ett kommando som används för att skapa nya både databasen och tabellen. Medan Rename är ett kommando som används för att ändra namn som tabellnamn, och DROP är ett kommando som används för att ta bort ett objekt.

Exempel 1:

SKAPA TABELL Buku_Perpus (ID INTEGER PRIMARY KEY, VARCHAR book codes (20) NULL, VARCHAR book title (225) NOT NULL, date_terbit DATE NULL);

I exemplet ovan betyder kommandot deten ny tabell kommer att namnges Buku_Perpus som har en entitetskolumn som id som ges en primär nyckel eller inte kan vara densamma som andra data, det kommer också att finnas en kod_buku kolumn med en varchar datatyp som har en kapacitet på 20 tecken och kan lämnas tom genom att inkludera NULL-koden finns dessutom en Title_buku som är en typ av Varchar-data med en kapacitet på 225 tecken och inte kan vara tom med NOT NULL-koden. Slutligen finns det en date_terbit med datatyp DATE och kan lämnas tom med NULL-kod.

Exempel 2:

Alter TABLE Book ADD Författare Varchar (100);

Ändra TABELL Book Drop Column Titelbok;

I exemplet ovan finns det två kommandoradervar och en har en annan funktion, i den första raden finns det ett ALTER-kommando som fungerar för att ändra, i den första raden fungerar det för att ändra tabellens struktur, som kommer att lägga till en ny kolumn med namnet på författaren med en VARCHAR-datatyp som har en kapacitet på 100 tecken och kommer att läggs till i bokstabellen.

Medan den andra raden är ett kommandoanvändes också för att ändra tabellens struktur, men till skillnad från den första raden för att lägga till en kolumn, i den andra raden analyserar den faktiskt kolumnen, som kommer att tas bort är kolumnen Titelbok som finns i tabellen med namnet Böktabellen, de huvudkommandon som används är samma kommando ALTER, men den enda skillnaden är användningen av ADD och DROP.

Exempel 3:

DROP TABELL Böcker;

I ett exempel SQL-kommandorad ovandet finns ett kommando som fungerar för att radera, det används det huvudsakliga DROP-kommandot, vilket betyder att eliminera, efter att DROP-kommandot följs av TABLE-kommandot, vilket betyder att objektet som ska tas bort är TABELL, följt av namnet på objektet tydligt nämligen boken, så kommandot är i Läs Ta bort boktabellen.

2. DML (Data Manipulation Language)

DML är en uppsättning kommandon som användsatt utföra databashantering som att skapa nya, lägga till, ta bort och visa, huvudkommandona är som UPDATE, DELETE, INSERT, SELECT. UPDATE-kommandot används när du vill uppdatera data, och radera kommandot används om du vill ta bort data, förutom att det också finns ett INSERT-kommando som du kan använda för att mata in data i databasen, och slutligen finns det ett SELECT-kommando som används för att visa data att du har angett.

exempel:

VÄLJ * FRÅN boken;

UPDATE BOOK SET Title_book = "Programmerare" WHERE id = 1123;

INSERT INTO Books (id, code_book, title_book, date_terbit) -värden (1124, "KoD2", "Designer", "2013-01-11");

I exemplet kommandot DML (Data Manipulation)Språk) ovan finns det tre kommandon som har olika funktioner, på den första raden är kommandon som fungerar för att visa data, det finns huvudkommandot VÄLJ som betyder att visa, följ sedan stjärnkoden som betyder 'alla'. Följt av FROM-bokskoden som har betydelsen av boktabellen, om den läses i sin helhet kommer den att läsa Visa alla data som finns i bokstabellen.

Sedan finns det ett kommando i den andra radenmed hjälp av UPDATE-bokens huvudkod, vilket innebär att den kommer att ändra de data som redan finns i bokens tabell, följt av SET Title_book = 'Programmerare', vilket innebär att befintliga data kommer att ändras med ordet 'Programmerare'. vad kommer då att ändras? dvs ligger i den sista koden WHERE id = '123', är bokens titel som ska ändras av "programmerare" titeln på boken som har en id 123.

Slutligen finns det en kodrad som fungerar förlägger till data, det finns INSERT INOT Book-funktionen, vilket innebär att data kommer att matas in i böktabellen följt av kolumnnamn i ordning. Därefter följt av värdena med innehållet i informationen i kolumnnamnens ordning, den sist stängd med dubbla citat i varje SQL-kommando.

Det är diskussionen om förståelsen av DDL och DMLsom är utrustad med olika exempel på kommandon från SQL, som också ingår i förklaringen. Det förväntas att läsaren med förekomsten av denna artikel kommer att förstå och förstå mer om skillnaderna i DDL och DML, liksom hur man använder kommandoraden på databaskonceptet.

kommentarer 0